Buller: 

Yrkeshygienisk bullermätning används för att fastställa hur mycket buller arbetstagare exponeras för och om nivåerna innebär risk för hörselskador eller kräver åtgärder. Mätningen utförs med ljudnivåmätare eller personburen dosimeter och resultaten jämförs med gällande gränsvärden.

Mätningen omfattar vanligtvis:

• Kartläggning av arbetsmoment och bullerkällor
• Mätning under representativa arbetsförhållanden
• Beräkning av daglig bullerexponering
• Riskbedömning och dokumentation
• Förslag på tekniska, organisatoriska eller personliga skyddsåtgärder

.

Damm: 

Yrkeshygieniska mätningar av damm, partiklar och luftföroreningar används för att fastställa vilka ämnen som finns i luften och i vilka halter arbetstagare exponeras. Syftet är att bedöma hälsorisker och säkerställa att hygieniska gränsvärden följs.

Mätningen sker genom provtagning i arbetsmiljön eller med personburen utrustning. Resultaten analyseras i laboratorium och används som underlag för riskbedömning och åtgärder, exempelvis förbättrad ventilation, ändrade arbetsmetoder eller personlig skyddsutrustning.

Enligt Arbetsmiljölagen samt AFS 2023:10 och AFS 2023:14 ska exponering för luftföroreningar undersökas, dokumenteras och vid behov mätas för att säkerställa att gränsvärden inte överskrids.

Kemiska exponeringar: 

Yrkeshygieniska mätningar av kemiska exponeringar och gaser används för att fastställa vilka kemiska ämnen, gaser eller ångor som finns i arbetsmiljön och i vilka halter arbetstagare exponeras för. Syftet är att bedöma hälsorisker och säkerställa att hygieniska gränsvärden följs.

Mätningen omfattar vanligtvis:

• Kartläggning av kemiska riskkällor
• Provtagning av gaser, ångor eller kemiska ämnen
• Analys och jämförelse med gränsvärden
• Dokumentation och riskbedömning

Om exponeringen inte kan bedömas på annat sätt ska mätningar genomföras, dokumenteras och följas av åtgärder vid behov.

Inomhusklimat:

Yrkeshygieniska mätningar av inomhusklimat används för att bedöma faktorer som ventilation, temperatur, luftkvalitet, fukt, partiklar och kemiska föroreningar. Syftet är att säkerställa en hälsosam, trygg och effektiv arbetsmiljö.

Mätningarna ger objektivt underlag för riskbedömning, handlingsplaner och uppföljning, och kan omfatta:

• Temperatur, drag och luftfuktighet
• Koldioxidhalter (CO₂) som ventilations indikator
• Damm, partiklar och luftföroreningar
• Ventilationsflöden och luftomsättning
• Utredning vid upplevda besvär som dålig luft eller lukt

.

Belysning

Mätning av belysning används för att kontrollera ljusnivåer och säkerställa att arbetsplatsen har säker och funktionell belysning, enligt med rekommendationer från arbetsmiljölagen och föreskrifterna. Dålig belysning kan orsaka ögonbesvär, trötthet och ökad olycksrisk.

Mätningen omfattar:

• Kartläggning av arbetsuppgifter
• Mätning med luxmeter vid arbetsytor
• Jämförelse med riktvärden
• Riskbedömning och dokumentation
• Förslag på åtgärder, t.ex. bättre armaturer eller riktad belysning

Vibrationer: 

Vibrationsmätning används för att fastställa arbetstagares exponering och säkerställa att nivåerna följer Arbetsmiljölagen och AFS 2023:12, för att förebygga belastnings- och nervskador.

Mätningen omfattar:

• Kartläggning av arbetsmoment och vibrations källor
• Mätning med accelerometer på verktyg, maskiner eller sitsar
• Beräkning av den dagliga exponeringen
• Riskbedömning och dokumentation
• Förslag på åtgärder, t.ex. tekniska förbättringar, arbetstidsbegränsning eller arbetsrotation